Sara

Har fixat lite på bloggen ikväll, dock inte mycket. Lite kunde jag, men en del gav jag upp. Har precis kollat på två avsnitt av 16 and pregnant. Jag saknar min stora gravidmage, men samtidigt lider man när man ser hur ont dom har av sina värkar och hur länge dom kan ligga innan den lille kommer ut. När jag hade fått Liam var jag helt hundra på att han var den ända bebis jag skulle ha. Jag hade fuktansvärt ont efteråt och såklart under timmarna i värkar. Jag ska nog inte klaga, för det finns dom som har haft det mycket värre än mig och mer långdraget. Allt som allt, från att min första värk kom till att Liam var ute tog 4.5 timme. Men jag hann känna av smärtan och var stensäker på att jag aldrig mer skulle göra om det. Men jag saknar att vara gravid. Att ha en stor mage att klappa på, en mage att sätta tallriken på när man äter och massor massor mer. Det kommer att komma ett syskon till Liam. Men när, det får vi se.
Nu ska jag gå och lägga mig. Fast att Liam har varit duktigt och sovit inatt, kanske det inte blir så denna natten. Man får förbereda sig på det mesta!

Godnatt!